Dagsläget
Läs mina tidigare tre inlägg om min kamp genom ortorexin innan du läser detta inlägg. Du hittar dom i kategorin ortorexi.
Det har nu gått ganska exakt två år sedan jag blev utskriven från sjukhuset. Dessa två år har präglats av min sjukdom och jag jobbar fortfarande med tillfrisknandet. Det är fortfarande kämpigt, jag känner mig inte helt fri ännu. Därför jobbar jag nu med att hitta tillbaka till ett sunt tänkade och levande, men det tar tid.
Jag mådde väldigt dåligt i flera år och det lämnade kvar låsningar och skador i själen som tar tid att reparera. Just nu ligger mitt största fokus på att finna inre ro och att få bort stressen som triggar mig. Jag vill finna ro till att slappna av. Jag vill finna glädje, spontanitet och vilja. Kunna vara flexibel och bli mindre inrutad i gamla vanor.
Jag vill bli fri. Fri från monstret som lever kvar inom mig. Monstret som jag nästan lyckats ta död på men som fortfarande lever än om det är svagt. Varje dag ska jag utmana monstret, jag ska bli starkare och monstret ska bli svagare. Jag vet att jag kommer att vinna den fighten, men jag vet inte hur länge det kommer att ta innan jag vinner.
Till synes frisk, och det är vad jag får höra av mina vänner. "Du ser frisk ut." Men i själen är det inte helt bra ännu.
