Du är bra

Varför har vi så svårt att ta emot komplimanger? 
 
Om man får höra något positivt om sig själv så är det naturliga at förneka det. Får man höra att man har en fin tröja på sig så svarar man "nej men inte den här gamla trasan", får man beröm för en teckning man ritat förnekar man det och påpekar svagheterna i konstverket. Blir man hyllad för en bra löptid på ett lopp svarar man att "det fanns ju andra som var snabbare".
 
Kan vi inte sluta med detta självhat och tillåta oss att ta emot komplimangen, suga åt oss av det goda och känna att vi faktiskt är grymma?
 
Tänk om vi kunde visa att vi uppskattar komplimangen istället för att förneka den. Nästa gång jag får höra att jag är fin tänker jag tacka och visa uppskattning för komplimangen istället för att klaga på mina finnar och håriga ben. Det tycker jag att du också ska göra! 

Syskonkärlek
 
 



Kom ihåg mig?